Kapybaran kallas även för vattensvin. Vi har valt att använda oss av namnet kapybara i texten.

Kännetecken

Kapybaran är världen största gnagare. Den kan bli upp till 130 cm lång och väga upp till 60 kilo. Mellan tårna har den simhud vilket gör den till en skicklig simmare. Hanen har en stor oval doftkörtel upp på nosen som kallas morillo. Körteln producerar ett vitt klibbigt sekret. Utöver det har både honor och hanar analdoftkörtlar.

Föda

Namnet kapybara kommer från Sydamerika och betyder gräsets herre. Kapybaran äter främst gräs och vattenväxter som den betar under eftermiddagen och tidigt på kvällen.

Levnadssätt

I grupper mellan 10-40 vuxna djur lever kapybaran. Gruppen består av både honor och hanar och leds av en dominant hane. Honorna tar väl hand om varandra och är mycket tillgivna. När ledarhanen känner sin position är hotat går han till en låtsasattack mot de andra för att visa vem som bestämmer. Kapybaran är en utmärkt simmare och kan stanna under vattnet i över fem minuter.

Fortplantning och parning

Under våren föder kapybaran normalt sina ungar. En kull består vanligtvis av två stycken ungar. Parningen äger ofta rum i vattnet vilket är ovanligt bland däggdjur. Efter fem månader föder honan ungarna i ett gömsle i närheten av vattnet. Ungarna följer efter modern men diar från vilken mamma som helst i gruppen. Redan inom en vecka kan ungarna börja beta gräs.

Hot

Under 1500-talet jagades kapybaran för sitt kött skull. Anledningen till det var att katolska missionärer sa att kapybaran gick bra att äta under fastan. Troligtvis trodde missionärerna att kapybaran var släkt med fiskar och sköldpaddor. Under århundradena försökte även bönder att utrota kapybaran för att den åt för mycket at boskapens betesmarker. Först 1980 blev det förbjudet att jaga kapybaror i Columbia. Kapybaran jagas fortfarande för sitt kötts skull samt det värdefulla skinnet. Numera finns även boskapsfarmer med kapybaror i och med att de går fort att föda upp och ofta får flera ungar.