Röd titiapa

Titiapor kallas även för springapor, vi har här valt att använda oss av namnet titiapa.

Kännetecken

Under eftermiddagarna kan man hitta titiapor som sitter tätt ihop familjevis och hjälper varandra med putsning av pälsen. För den röda titiapan är pälsen är lång och mjuk och har en rödaktig färg. Även svansen är helt täckt med päls men används inte som för vissa andra primater som ett gripverktyg. När titiaporna är tillsammans sitter de gärna med svansarna tvinnade mellan varandra. Det för att stärka de sociala banden inom gruppen samt visa varandra omtanke.

Föda

Större delen av sin tid tillbringar titiapor uppe i träden och de går enbart ner på marken för att söka föda. De är mest aktiva efter gryningen då de ger sig iväg för att leta mat. Vanlig föda för titiapor är frukter, bär och insekter. Titiapor är vakna under dagtiden och strax innan läggdags är det vanligt att de äter blad.

Fortplantning och parning

Gruppen består vanligtvis av familjemedlemmar, föräldrarna och två ungar. Det har observerats grupper som även består av titiapor utanför familjen men det är sällsynt. Titiaporna är monogama och lever med varandra livet ut. Honan får i regel en unge om året men om ungen dör eller försvinner förkortas intervallen från 330 dagar till 250 dagars mellanrum mellan födseln. Hanen ansvarar för ungen och honan har enbart den i samband med diande. Efter 3-4 månader börjar ungen klara sig själv. Vid två-tre år lämnar ungen familjen och ger sig ut på egen hand för att starta en egen familj.

Den röda titiapans sång

En specialitet som titiapor har är att de har flera olika sånger som de sjunger vid olika tillfällen. En mjuk låg sång kan sammankalla familjen eller gruppen medan en hård och skarp sång kan varna andra att de nu klivit in på deras revir. Det är osäkert hur många olika sånger och läten titiaporna har men man har kunnat påvisa åtminstone ett tjugotal olika sånger.