Ekorre

Ekorren kallas även för europeisk ekorre eller röd ekorre. Vi har här valt att enbart benämna arten som ekorre.

Kännetecken

Pälsen är rödbrun bortsett från under kroppen där den är vit. Variationer av pälsfärgen kan dock förekomma mot det mörkare och gråare håller. Ekorren fäller pälsen två gånger om året i samband med att den byter till vinter eller sommarpäls. Vinterpälsen är tjockare än sommarpälsen för att bättre stå emot kylan. Ekorren blir normalt mellan 24-30 cm lång och har en svan 17-20 cm lång svans. Det är ingen skillnad i storlek mellan hanen och honan. Ett tydligt kännetecken för ekorren är svansen som anses vara till hjälp att hålla balansen när den hoppar mellan träden. Dessutom fungerar svansen bra som täcke när ekorren vill värma sig. Ekorren är en utmärkt klädklättrare vilket klorna tyder på. Både fram och bakben är försedda med långa krökta klor för att få bra fäste i träden. Frambenen är aningen kortare än bakbenen. Dess ögon är stora och utstående vilket ger ekorren ett nyfiket utseende. Bäst trivs ekorren uppe i träden men den rör sig även på marken. Vi sådana tillfällen rör ekorren sig framåt med hjälp av språng. Som mest aktiv är ekorren på morgonen och sent på kvällen. Under dagarna vilar ekorren i sitt bo vilket även skyddar den mot fåglar och mindre rovdjur. En ekorre är inte gärna ute i dåligt väder och kan stanna i sitt bo flera dagar i sträck tills vädret blir bättre.

Föda

Främst äter ekorren vegetarisk föda som barrträdsfrön och blomfrön. Utöver det finns även ollon, nötter, tallbark, svampar, bär, bladlöss och fågelägg på ekorrens meny. Ekorren tillbringar större delen av sin vakna tid till att äta och samla mat. Överbliven mat läggs undan i olika gömställen som ekorren har. Gömställena är ofta i ihåliga träd men ibland gräver ekorren även ner maten i marken. Maten är tänkt att spara till senare när åtkomsten till föda är mindre. Ekorren sprider ofta ut maten i flera olika gömställen. Ofta glömmer ekorren bort var dess gömställen är och får då ägna mycket tid till att leta fram dem igen när de behövs.

Fortplantning och parning

Ekorren lever gärna ensam och träffar oftast bara andra ekorrar under parningen. Någon speciell parningstid finns inte för ekorren utan den får ungar under hela vår- och sommarperioden. Dräktigheten är normalt mellan 32-40 dygn och därefter föder honan en kull på 1-7 ungar. Vid födseln är ungarna blinda och helt beroende av mamman. Efter 14 dagar öppnar de ögonen och kan lämna boet redan efter 5-6 veckor. I början lämnar ungarna enbart boet för att ge sig ut på upptäcktsfärder. De diar hos mamman i ungefär 10 veckor och till hösten lämnar de henne för att söka reda på en egen boplats. Ekorren blir könsmogen efter tolv månader och får normalt 2-3 kullar per år.

Hot

I Sverige är ekorren inte hotad men i övriga världen ser läget sämre ut. På flera ställen i Europa har den grå ekorren med stor framgång lyckats tränga undan den röda ekorren. Den grå ekorren finns inte naturligt i Europa utan har importerats eller rymt från fångenskap och därefter anpassat sig väl i det fria. Den grå ekorren slår ut den röda genom de sjukdomar den för med sig samt att den är bättre på att finna mat och snabbare på att reproducera sig. Förr i tiden var även jakt på ekorrarnas skinn vanligt men idag har skinnet inget värde och jakten som bedrivs är därmed minimal. Ekorrarnas naturliga fiender är ugglor, duvhök, vildkatt, mårddjur. På marken kan även ekorrar bli tagna av både tamkatter, hundar och rävar.