Sikahjorten påminner mycket om en mindre dovhjort. Pälsen är brunsvart till grå utan några fläckar. Under sommaren skiftar färgen mot en mer mellanbrun färg. Enbart hanen bär horn som han fäller under april-maj. Därefter växer de ut igen under sommaren och är fullt utväxta i september när brunsten infaller. Sikahjorten är normalt sett väldigt skygg och är mest aktiv om nätterna. Ofta lever de i små könsfördelade grupper där hanarna och honor är i egna grupper.
Namnet sikahjort kommer från japanska shika som betyder hjort. I Japan kallas sikahjorten för nihon jika, japansk hjort, för att särskilja den mot utländska hjortar. Även om det japanska namnet antyder att den kom från japan så finns sikahjorten ursprungligen i fler asiatiska länder. Bland annat Korea, Taiwan, Kina, Vietnam och förstås även Japan. Under 1860-talet inplanterades hjorten för fösta gången i Europa, Storbritannien. Inplanteringen lyckades och idag finns hjorten i vilt tillstånd i både Skottland och England. Dessutom har hjorten även blivit inplanterad i Danmark, Irland, Tyskland, Frankrike, Österrike, Polen och Ryssland.
Sikahjorten trivs i både löv- och blandskog där den finner sin mat. Maten består i regel av gräs, örter, löv och skott från olika barrväxter.
Parningen äger rum under september månad då hanen försöker samla ett så stort antal honor som möjligt till honom. Honan är efter parningen dräktig i ungefär 220 dagar och föder en eller två kalvar under april — juni månad.
Sikahjort | Cervus nippon |
---|---|
Utbredning | Ursprungligen från Asien men finns sedan 1860-talet inplanterad i Europa |
Kroppslängd | 80-90 cm |
Vikt | 50-60 kilo |
Livslängd | ca 20 år |
Föda | Gräs, örter, löv och skott från barrväxter |