Myskoxe

Namnet myskoxe är ett totalt missvisande namn då myskoxen inte är släkt med kor, visenter eller bufflar utan med antiloper. Dessutom luktar inte heller myskoxen mysk vilket gör namnet än mer felaktigt.

Kännetecken

Myskoxarna har doftkörtlar som sitter placerade framför/nedanför ögonen. Under brunsten avger dessa doftkörtlar ett sekret som luktar mycket starkt (inte mysk). Håren i pälsen kan bli väldigt långa, upp till 70 cm, och hänger ner längs med halva bena. Tack vare pälsen klarar myskoxen av temperaturer ner till minus 50 grader. Den här pälsen fälls inte men däremot fäller myskoxen sin täta bottenull under maj-juni månad. Denna ull tillhör en av världens mest värdefulla ullsorter.

Levnadssätt

Myskoxen lever i kalla områden där den klarar sig bra tack vare sin varma päls. Den är ett flockdjur och lever i hjordar som under sommaren är mellan fem och femton djur för att utöka till vintern uppåt hundra individer. De rör sig inte några långa sträckor utan håller sig till cirka två kilometer per dag. Hjorden leds oftast av en dominant hona eller hane som bestämmer när hjorden ska röra sig framåt. Myskoxar är mycket sociala djur som ofta har kroppskontakt med varandra. Mat- och vilotid inträffar samtidigt för hela hjorden och skulle de fly springer de i samlad flock, skuldra mot skuldra. Vargen är deras naturliga fiende och i en större hjord placerar sig myskoxarna i en försvarsring runt kalvarna med hornen fällda. Ett par starka tjurar eller kor springer därefter ut från gruppen och anfaller vargarna. Vargarna i sin tur försöker hitta en lucka i försvarsringen där de kan komma igenom för att fälla någon av kalvarna.

Parning

Inför parningen utkämpar tjurarna hårda strider om vem som har rätt att para sig med honan. När strider äger rum rusar tjurarna mot varandra i upp till 30 km/h med hornen nedfällda och träffar varandra med panna mot panna. Kollisionen från dessa strider kan höras över flera kilometers avstånd. Beteendet upprepas upp till tjugo gånger tills den svagare tjuren ger upp och ofta ger sig iväg från hjorden. Efter parningen är kon dräktig under nio månader. Därefter föder hon i regel en kalv. Tvillingfödsel förekommer men är ovanligt. Kalven föds under april – maj och diar från kon till 1-1,5 års ålder. Vid 3-4 års ålder är de könsmogna. Tjuren är fullvuxen vid 5 års ålder. Kon blir dräktig igen efter två år från att hon fick sin kalv.

Föda

Myskoxens kost varierar efter årstiden. Under vintern äter den främst lavar, bärris, gräs och starr som de skrapar fram under snön. På sommaren söker de sig till fjällbjörkskogarna där de äter vide, kvanne och andra örter.

Hot

Myskoxens enda naturliga fiende är vargen. I övrigt är människan det största hotet då myskoxen är lätta att jaga. Kommer en jägare nära myskoxarna ställer de upp sig i sin försvarsring där jägaren sedan lätt kan skjuta ner dem en efter en.

Återplantering av myskoxen

Myskoxen dog ut i Europa för 3 000-4 000 år sedan. I modern tid har flera försök gjorts att planera in myskoxen igen. Första lyckade utplanteringen skedde 1947 vid Dovrefjell i Norge vilket gick bra och stammen ökade till cirka 40 djur under 1970-talet. Av dessa vandrade sedan fem stycken av dem in i Härjedalen där de senare födde nya kalvar. Stammen i Härjedalen består av cirka 16 djur.