Strimmig gnu

Kännetecken

Både honan och hanen har horn som är lätt böjda mot varandra. Hanens horn kan sträcka sig över 90 cm totalt medan honans ofta blir ungefär hälften så stort. Gnuns skinn är vid födseln ofta ljusbrunt men övergår till sin vuxenfärg (mörkt brunt eller svart med strimmor) efter cirka nio månader. Kroppen är mycket muskulös och kraftig med breda skulderpartier. Hanen blir ofta större än honan, upp till 250 cm lång jämfört med honans cirka 200 cm.

Levnadssätt

Gnuerna rör sig i stora flockar som kan räknas upp till hundratusentals djur. Flockarna rör sig under regnsäsongen över trädsavannerna vanligtvis med andra djur som till exempel sebror. När torrsäsongen närmar sig förflyttar sig gnuerna i stora horder mot floder och sjöar där regnsäsongerna har gjort att det finns mycket föda. På väg mot nya betesområden stannar hanar till för att samla honor till sig, vid sådana tillfällen utbryter ofta kraftiga slagsmål mellan hanar i kampen om honorna. Även rovdjur blir anfallna om de går innanför hanens område.

Parning och fortplantning

Enda skyddet gnuernas ungar har från rovdjur är att kunna springa, redan efter sex-sju minuter efter födseln är ungen redo att springa iväg tillsammans med sin mamma. Gnuernas ungar är mycket tysta och använder sig av lukt och känsel när de kontaktar sin mamma för att få mjölk. Redan efter en vecka klarar ungarna av att äta gräs men fortsätter ofta att dia från mamman upp till nio månader efter födseln. Få ungar överlever första tiden och nästan hälften av alla ungar som föds dör inom ett par veckor. Vanliga rovdjur för ungarna är lejon och hyenor som gärna anfaller ungar som kommit lite utanför flocken.