Bastiljen


Bastiljen har blivit något av en symbol för den franska revolutionen och även om stormningen inte hade en direkt betydelse för revolutionen är det fortfarande kul att se den plats där det ägt rum.

Numera finns även en marknad på platsen som är trevlig att besöka.

Tips från oss på Bilder och fakta

På dagens Bastiljplats står Julikolonnen, rest 1833-1840 som ett minnesmärke över 1830 års Julirevolution. I den underjordiska métrostationen visas också rester av grunden till det gamla fängelset, la Bastille Saint-Antoine som uppfördes i slutet av 1300-talet som en del av Paris försvarsverk. Tanken med fästningen var att den skulle försvara Saint-Antoineporten in i Paris.

Fästningen mätte 66 x 34 meter och vid de fyra tornen sträcker sig fästningen 24 meter högt. Runt hela Bastiljen fanns en åtta meter djur vallgrav. Med tiden byggdes fästningen ut och fyra extra torn tillkom. Alla tornen fick egna namn som de Coin (Hörntornet), de la Chapelle (kapelltornet), du Trésor (skatt- eller skattkammartornet), de la Comté (grevskapstornet), de la Bertaudière, de la Basinière, du Puits (källornas eller brunnarnas torn) och de la Liberté (frihetstornet).

Bastiljen - Fängelset

När en ny ringmur anlades runt Paris blev fästningens militära betydelse allt mindre viktig. Under en tid användes fästningen till representatationsslott innan kardinal Armand-Jean du Plessis Richelieu slutligen omvandlade den till ett stadsfängelse under början av 1600-talet.

Fästningen användes både för att hålla aristokrater och ofrälse fängslade. För aristokraternas del var fängelset jämförelsevis ganska bekvämt där de även i vissa fall kunde disponera vackra våningar, behålla delar av sitt tjänstefolk och fortfarande äta goda måltider. För de ofrälse var situationen annorlunda. De placerades längst ner i fästningens trånga utrymmen.

Något fästningen blev en symbol för var det rättsliga godtycke som drabbade många fångar. I de flesta fall placerades fångar där utan någon form av rättegång. En skriftlig order från kungen, kallad lettre de chachet var allt som behövdes för att föra någon till Bastiljen.

Mest känd av alla fångar som satt där var regimkritikern Voltair som efter sin tid i Bastiljen skrev om den mystiske fången med järnmask. En annan fånge som satt på Bastiljen av mer rättsliga orsaker än Voltair var den omoraliske markis de Sade. Ordet Sadism kommer från namnet de Sade på grund av de grova övergrepp han framförallt begick mot prostituerade. De Sade var även författare och gjorde många romaner och teaterstycken som ansågs vara grovt osedliga. Några av hans åsikter var att individen skulle ersätta gud, mord skulle legaliseras, dödsstraffet skulle tas bort och incest och våldtäckt skulle inte längre vara straffbart. När han dog, svårt sinnesjuk, 2 december 1814 vägrade hans familj att sätta hans namn på graven och flera av hans arbeten brändes.

Stormningen av Bastiljen

Bastiljen stormades den 14 juli 1789 och blev starten för den franska revolutionen. Anledningen till stormningen av Bastiljen har debatterats mycket och en teori är att revolutionärerna stormade fästningen på grund av dess symbolvärde som orättvisan och det juridiska godtyckets fängelse. En troligare anledning till stormningen var att upprorsmännen saknade vapen, kulor och krut vilket fanns på fästningen.

Runt om i Paris hade en milis på 40-50 000 man skapats och nu behövde dessa män beväpnas. Från les Invalides lyckades milisen få ut en del vapen och kanoner. Fortfarande saknades dock både kulor och krut och en förfrågan till fästningens guvernör Bernard-René de Launay i Bastiljen skickades med en begäran om att lämna ut kulor och krut. Inte helt oväntat vägrade Bernard-René de Launay att lämna ifrån sig vare sig kulor eller krut. Senare kom även kraven att de sju fångar som fortfarande satt på bastiljen skulle friges, inte heller det gick guvernören med på.

När även en andra delegation misslyckats med sitt försök att övertala guvernören började milisen samla sig utanför fästningen. Guvernören samlade då de schweiziska soldaterna (32 st) samt krigsskadade veteraner (82 st) han förfogade över och beordrade dem att öppna eld mot milisen. Efter en mindre eldstrid lyckades milismännen att bryta sig in i fästningen och de Launay beordrade då sina soldater att lägga ner vapnen. Milisen började efter det att plundra och förse sig med vapen, kulor och krut från fästningen. Guvernör Bernard-René de Launay torterades efter han gett upp och hans kropp styckades och bars runt på Paris gator. Även ett par av de soldater som lagt ner sina vapen torterades till döds av milisen.


Kommentarer

Länk till den här kommentaren 2011-09-26 14:54:00, av fyfan

fyfan.

Skriv en kommentar

Länk till den här kommentaren 2011-12-09 16:56:00, av Alone ...

Hej !! Jag tyckte sidan var kanon och helt fantasktiskt bra skrivit och väldigt intressant att läsa oxå :) jag vill oxå åka till Frankrike nån dag , jag hoppas det blir av :D Ja det var nog det jag ville säga ses hejdå :P Kram Lilla Jag

Skriv en kommentar

Länk till den här kommentaren 2014-12-03 09:25:00, av Jane

Vad heter Metro stationen som har kvar grunden till Bastillen. `

Skriv en kommentar

Skriv en kommentar

Bilder och fakta