Trubbnoshörning

Trubbnoshörningen kallas även för den vita noshörningen. Vi har här valt att använda oss av namnet trubbnoshörning.

Kännetecken

Trubbnoshörningen är den största av dagens noshörningsarter. Även om trubbnoshörningen kallas för ”vit noshörning” så är färgen inte vit utan snarare grå. Namnet vit kommer troligen från holländska widje vilket betyder ”vid” och syftar på noshörningens breda överläpp som är anpassad för att beta gräs.

Levnadssätt

Trubbnoshörningen kan leva både ensam eller i mindre grupper. De är beroende av närhet till vattnet där de kan rulla sig i leran. När noshörningen sedan går upp torkar leran på ryggen och ger den ett naturligt skydd mot de parasiter som annars lever där.

Utbredning

Trubbnoshörningen finns spridd över hela Afrika.

Föda

Trubbnoshörningen är gräsätare.

Fortplantning och parning

När honan vill locka till sig hanar inför parningen gör hon det genom att bajsa och sedan sprida ut bajset med kraftiga sparkar med bakbenen. På så sätt får hanarna upp lukten av henne. Om flera hanar blir intresserade av samma hona uppstår ofta strider mellan dem. Honan är dräktig mellan 16-17,5 månader och föder därefter en unge. Vid födseln väger ungen cirka 60 kilo. Ungen är helt beroende av mamman men klarar efter tre dygn av att gå stadigt och följa efter henne. Efter en vecka kan ungen börja äta gräs och nu syns även utväxten för hornet. Vid ett och halvt års ålder väger ungen cirka 500 kilo men fortsätter dia från mamman till två års ålder. Ungen kan stanna upp till flera år hos mamman.

Hot

Under 1890-talet trodde man att trubbnoshörningen var helt utrotad. Som tur var fanns några överlevande exemplar i Natalprovinsen. Efter omfattande skydd består arten nu av cirka 14 000 individer. I tron att noshörningshornen ska kunna bota sjukdomar jagas noshörningarna och deras status är idag mycket hotad.