Utter

Lutra lutra
Fakta
Utbredning: 
Europa, Nordafrika och norra Asien
Kroppslängd: 
55-100 cm
Vikt: 
6-17 kilo
Livslängd: 
ca 6 år
Föda: 
fisk, sjöfåglar, små däggdjur, groddjur och kräftdjur
Djurböcker för dig som vill veta mer!

Kännetecken

Uttern är släkt med både järv och grävling. Kroppen är spolformad och pälsen vattentät. Pälsen är tjock och uttar cirka en tredjedel av utterns totalvikt. Mellan alla tårna finns simhud. När uttrar simmar styr de med hjälp av svansen. De är skickliga dykare och kan stanna under vattnet i upp till fem minuter. Vanligtvis är ett dyk på cirka trettio sekunder.

Levnadssätt

Uttern är väl anpassad efter ett liv i vatten. När uttrar dyker stänger de igen både näsborrar och öronöppningar. De lever vanligtvis ensamma och träffar bara andra uttrar i samband med parningen.

Föda

Vanligaste födan är fisk men uttern tar även groddjur, kräftor, gnagare och fåglar när den får chansen.

Fortplantning och parning

En kull består vanligtvis av 1-4 ungar. Ungarna föds i ett gryt nära vattnet och stannar därefter hos honan i upp till ett år. Födslar förekommer året runt men i Sverige är den vanligaste säsongen mellan april-juni. Efter två år blir de könsmogna.

Hot

Uttrarna har minskat i antal dels genom jakt men även på grund av att deras habitat förstörs i samband med utbyggnader älvar och förändringar inom jordbruket. I Sverige börjar utterstammen att återhämta sig och idag beräknas det finnas mellan 1500-2000 individer i stammen.

Kommentarer

dom e dyng ssssssssssöööööööööööööttttttttttaaaaaaaaaaa!!!!!!!!!!!

Dom e jätte söööööttttaaaaa !!!! <33
Jag älskar uttrar<333
Dom är så fina när dom simmar och när dom försöker ta sig fram!!<33333

Jah älskar uttrar

uttrar är coola som hutter

hej jag gillar uttrar dom är jätte söta!!<3<3<3=)=)=)=)

Jag älskar Uttrar!<33 :)
Det började med att jag läste Urchin och blev intresserad av Utrrar.
Nu ska jag göra ett arbete om dom i skolan.Det ska bli jätte kul! <33

dom är jätte söta och jag gilar dom för insidan också.
hejdå

dom är jätte söta jag fårskar om dom

Jag har dem som läxa :D

Jag har också dem som läxa. :))))

Jag har också dem som läxa. :))))

Jag Har Också Den SOm Läxa

Jag har dem som läxa. Det verkar intresant.

Jag såg en utter och dess mamma i vattnet i barsebäck idag! :)

Jag såg en utter komma upp ur vattnet och sprang in i vassen vid vår sjö Marmen Medelpad.

Jag såg en utter idag i Näskeån. :) Jag stod där på en sten vid vattnet och han dök och simmade helt ogenerat, trots att jag stod där så nära. :) Inte ens när min mobil ringde och jag svarade försvann den. Önskar att jag hade en bättre kamera än den i mobilen så jag hade kunnat föreviga stunden. <3

Såg en utter idag men tyvärr på fel ställe mitt i stan sprang den över grannens gräsmatta på baksidan mellan radhusen stor ca 1 meter kraftig och fin<3 den måste ha kommit från stadskogen där det finns naturliga stora dammar hur kan den annars hamna mitt i stan?

Såg en utter 2010 på hösten mellan Vallentuna och Lindholmen. Norr om golfbanan och före järnvägen. Den bor säkert i Storsjön i Lindholmen (där Gustav Vasa föddes). Sprang upp på vägen och vände och sprang tillbaka. Det gick så fort att vi inte hann fota den. Var svart och fin!

HEJ! uttern e jätte söt :) vi håller på att söka fakta om uttern; vi har inte hittat all fakta ennu? :(

Har ni kollat in Uttrarna i Kristianstads Vattenrike!

Utter[redigera | redigera wikitext]
För andra betydelser, se Utter (olika betydelser).
Utter
Status i världen: Nära hotad[1]
Status i Sverige: Sårbar[2]
Otter frei.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Rovdjur
Carnivora
Familj Mårddjur
Mustelidae
Släkte Lutra
Art Utter
L. lutra
Vetenskapligt namn
§Lutra lutra
Auktor Linné, 1758
Utbredning
Utbredningsområde
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med
Djurportalen
Utter (Lutra lutra), ett eurasiskt rovdjur tillhörande familjen mårddjur. Namnet kan även avse andra arter i underfamiljen Lutrinae, som finns spridd över hela världen. Uttern är Smålands landskapsdjur.

Innehåll [dölj]
1 Utseende och läte
1.1 Läte
2 Utbredning
2.1 Förekomst i Sverige
3 Ekologi
3.1 Biotop
3.2 Fortplantning
3.3 Föda
4 Status och hot
4.1 Status i Sverige
5 Referenser
5.1 Noter
5.2 Tryckta källor
6 Externa länkar
Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]
Loutre des pyrenees baronnies 2004.jpg
Uttern är ett smidigt, långsmalt djur med korta ben, brett huvud och lång, muskulös svans. Den har en längd på 50-100 centimeter, svanslängd på 28-55 centimeter och vikt på 3-11 kilogram. Hannar blir tyngre än honor.[3][4] Den är starkt anpassad för ett liv i vatten, med simhudsförsedda tassar och näsborrar och öronöppningar som kan tillslutas vid dykning.[5] Pälsen är ljusbrun med en nästan vit haklapp.[6] Denna kan dock vara svår att se när pälsen är våt.

Läte[redigera | redigera wikitext]
Uttern är vanligen tystlåten och yttrar sig bara vid parningen och när den har ungar. Artens läten är visslingar, morranden och snörvlingar.[6]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]
Uttern finns i Europa, Asien och västra Nordafrika. Arten förekommer i Alperna upp till 1 000 meter över havet och i Himalaya vanligen upp till 3 500 meter, i Tibet ända upp till 4 100 meter.[1]

Förekomst i Sverige[redigera | redigera wikitext]
Antalet uttrar i Sverige var på 1980-talet cirka 500. Två årtionden senare hade dock antalet ökat till drygt 2 000, bland annat efter att mängden miljögifter minskat i den svenska naturen.[7] De flesta djuren finns kring norrlandsälvarna, och blott ett fåtal i de södra delarna av landet. I samband med att halterna av polyklorerade bifenyler minskar i den svenska miljön tycks nu bestånden i framför allt norra Sverige återhämta sig.[2]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Spår av utter på ön Tarv i Västerbottens kustland.
Uttern är huvudsakligen nattaktiv, men kan även vara i rörelse under dagen i ostörda områden. Den är en skicklig simmare och kan dyka upptill 5 minuter. Vanligtvis är den dock inte under vatten mer än 30 sekunder. På land rör sig uttern skuttande.

Uttern är revirhävdande. Hanens revir kan omfatta upp till 20 kilometer längs en flod eller strand. Honornas revir är mindre, och ligger vanligtvis inom en hanes revir. Reviret markeras genom att uttern på upphöjda föremål i terrängen avsätter spillning, bemängd med sekret från analkörtlarna. Detta har en karakteristisk, tranliknande, lukt. På vintern slår uttern gärna kana i snön. Detta har tidigare tolkats som lek, men man misstänker att även detta kan vara en form av doftmarkering. På sommaren doftmarkerar den i stället genom att gnida bakkroppen mot marken.

Biotop[redigera | redigera wikitext]

Simmande utter i saltvattenmiljö.
Den trivs i långsamrinnande, eutrofa floder med låg vattennivå, god födotillgång och med tät växtlighet längs strandlinjen, längs havsstränder och i sjöar och dammar. Uttern håller sig vanligtvis nära sitt vattenområde. Tidvis, till exempel när den skall flytta från ett flodsystem till ett annat, kan den färdas långa sträckor över land. Den inrättar sin lya i håligheter i strandkanten, gärna med ingången under vatten. Den kan själv gräva ut ett bo, men detta är ovanligt. De populationer som lever vid saltvatten behöver god tillgång till sötvatten för att hålla pälsen ren.

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]
Brunsten inträffar i Sverige främst under februari-april men i varmare regioner har honan flera brunsttider.[3] Efter ca 60 dagars dräktighet föder honan 1 till 6 (vanligen 2-3) ungar. De blir simfärdiga vid 2 månaders ålder och avvanda vid omkring 3 månader. De stannar hos honan 6-14 månader. Efter 2-3 år är ungarna könsmogna. Uttern kan bli upp till 22 år gammal. Flertalet dör dock betydligt tidigare. De flesta uttrarna dör som ungdjur och för en hona är det oftast bara två ungar som når vuxenålder.[3]

Föda[redigera | redigera wikitext]

Utter som äter fisk.
Uttern lever främst av fisk. Under vintern, och i kallare områden, utgör fisk en mycket mindre del av födan. Den äter då fåglar, exempelvis sjöfågelungar, grodor, insekter, kräftdjur och ibland mindre däggdjur.[8] Det dagliga behovet av föda för vuxna individer ligger vid 1 kg.[6] Den drar i regel upp bytena på land, men stora byten kan den äta direkt i vattnet.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Tysk trafikskylt som varnar för utter.
Uttern betraktas som missgynnad (NT) av IUCN. Den har gått starkt tillbaka i Europa sedan 1950-talet.[3] Främst beror detta på miljöföroreningar (speciellt polyklorerade bifenyler), men också på grund av vattenregleringar, jakt och röjning av strandvegetation. Många uttrar dödas också i trafiken när de försöker korsa en väg som utgör vandringshinder. Enligt vissa zoologer påverkar minkens spridning utterns bestånd negativ men situationen mellan dessa två arter är inte helt utredd.[6]

Status i Sverige[redigera | redigera wikitext]
I Sverige är den rödlistad som sårbar (VU) och helt fridlyst sedan 1969. För att försöka rädda arten i Sverige har ett åtgärdsprogram tagits fram av Naturvårdsverket.[9]

Lägg till ny kommentar