Låglandsgorilla

Kännetecken

Gorillan lever i små grupper vanligtvis med en vuxen hane samt en eller ett par unga hanar och två till tre honor med ungar. Hanen är mycket större än honorna och har ofta en silverfärgad rygg, hanen kallas därför ofta för silverrygg. Kroppsbyggnaden är mycket kraftig med en rejäl nacke, stora armar och händer.

Levnadssätt

Varje dag bygger gorillorna ett nytt enkelt bo genom att fläta ihop grenar och kvistar en bit upp i ett träd. Det är hanen som väljer boplatsen för natten och det är viktigt för honom att han kan se hela sin familj. Kommer det fiender i närheten, både leoparder och andra silverryggar försöker han först skrämma bort dem genom att vråla högt och sedan trumma med sina väldiga händer mot bröstet. Skulle motståndaren inte vilja lämna fältet så anfaller han. Gorillahannen har starka hörntänder och kan bita rejält hårt i sina motståndare vid behov, vanligtvis ger sig de flesta rovdjur av när gorillan går till anfall. Eftersom gorillorna inte har något revir så kan flera grupper leva nära varandra vilket ibland kan leda till interna stridigheter mellan dem då andra silverryggar försöker stjäla honor från andra hannars grupper. Vid sådana tillfällen kan det då uppstå kraftiga slagsmål för att se vem som är starkast mellan dem, och med andra ord har rätten till honan.

Föda

Gorillan är en fridfull växtätare som ägnar sina dagar åt att äta växter, örter, blad, grenar och att vila mycket. När gorillan ligger och vilar kan ett dovt bubblande, mullrande ljud höras från magen som jobbar med födan. Ofta bildas det mycket gaser under den processen.

Fortplantning och parning

Enbart ledarhanen får para sig med honorna vilket gör att de honor som lever i gruppen ofta inte är släkt med varandra. När ungarna (både hanar och honor) nått könsmogen ålder lämnar de gruppen för att flytta in i en annan grupp eller i hanarnas fall slå sig ihop med andra jämnåriga hanar tills de är mogna nog att starta en egen familj. När en unge föds väger den enbart ett par kilo och påminner därmed väldigt mycket om ett människobarn. Precis som människobarn är den helt hjälplös i början och måste bäras överallt av sin mamma. I cirka två år diar ungen från mamman och sover tillsammans med henne fram till ungefär tre års ålder.

Hot

Det största hotet för gorillorna är miljöförstöring, jakt och krig. Stora delar av regnskogen, som är boplats för gorillorna, avverkas av skogsbolagen. Även tjuvjakten går hårt åt gorillorna som då jagas för sitt kött skull.